Nu haver även min födelsedag överlevts, det blev en trevlig kväll, hade inte tänkt göra något alls, på grund av elak och illsasinnad förkylning, som bland annat såg till att jag missade Mso´s säsongsinvigning, snuft…
Men, nu blev jag nedröstad av några vänner som absolut ville komma, modigt seende pestsmittan i vitögat och inte nog med det, eftersom jag långt ifrån var i högform, tog kom de med både mat och vin…det är bra gäster det!
Blogrollen ångrade sig och kom tillbaka, i oförkortat skick, efter några timmar, hurra!
Halvar har ”smittat” mig med ett av sina boktips och jag har beställt hem tre ”Lee Child” deckare, det är evigheter sedan jag läste andra ”deckare” än Dorothy Sayers, högt älskade Peter Wimsey.
Nåja, blir jag inte nöjd, vet jag på vems blogg jag ska framföra mina klagosånger… 😉
Kollade mina söktermer ett par av dagens blev nästan en liten novell : ”Nina ingenjör i…! och sedan med stora desperata bokstäver ”hur gör man Konjak”…
Ser framför mig den arme stackare som har träffats sitt livs kärlek i form av en ingenjörsNina, tappat bort hennes mobilnummer samt efternamn därför tvingad att inleda ett desperat nätsökande efter sin Nina och nu vill dränka sin förtvivlan i en Conjaksflaska men ser sig på grund av bristande medel nödsakad att förfärdiga den åtrådda drycken själv…
Ack ja.
Hjärtslitande.
Eh, eh – ha den äran 🙂 !
Jag vet inte vad jag ska dra för slutsatser utifrån mina söktermer, möjligen en kåt nyliberal (‘Reinfeldt’ i topp och sen ‘knulla svenska brudar’).
Däremot är min skräppost mer intressant, eftersom jag tydligen behöver växa till mig för at hitta ‘young chinese women’ och antalgien ta dem på ‘hardwood flooring’ :O
Joakim.Tackar! 🙂
Jodå…även min skräppost innehåller sådant, finner det rätt intressant att även jag uppmanas växa till mig och dessutom hålla fortet medelst den nu så berömda V-tabletten…
Vilket ju får mig att undra i vilken kultur ”Nina” är ett maskulint namn, eller om jag, i ren distraktion, har ändrat kön…
Grattis, Nina.
Därifrån är steget inte långt till Ninja, vilka som bekant oftast är maskulina.
Någon har återigen sökt efter håriga damer, och hamnat hos mig. Jag undrar varför. Kanske jag får skriva en artikel med den rubriken.
Civing.Tack. 🙂
Det kanske är lika bra att göra det ja…det verkar ju lönlöst att kämpa emot dessa envisa förfrågningar.
Alltså se vi nu framemot en feminin och hårbemängd artikel på herr ingenjörns blogg.
Men, GRATTIS kära Häxis!
Gammal är alltid äldst; har ju alldeles missat att begripa att det förstås var din födelsedag, som du bakte tårtor.
Och så finns det folk som kallar Jenny för Sherlock…
Men de vet ju bara VAD (rom) hon dricker och inte hur mycket (mycket mer än de kan tänka sig!).
Jenny fröjdas allaredan åt Håriga Damen;=))
Det är väl mustaschen det är fråga om, förstås?
Krya nu på dig ordentligt och pestsmitta några till, medan du kan!
Här en fin liten sång till din ära från Jenny!
Grattis även från Wilbur!, som extra letade fram sången ur sitt arkiv av speciella njutningsmedel för bakfulla dagar, men påpekade att jag borde tillfoga en lämplig varningstext, så här är den;=O
Liten Karin.Tack tack, å andra sidan, kunde du ju inte veta om tårtbak är något frekvent förekommande, i detta zo..flåt, hem.
Hjärtligt tack för den alldeles utsökta katzenjammern, hade nästan lyckats förtränga Florence´s existens helt och hållet.
Måste ju säga att den gjorde underverk både för temperaturen och migränen…
Var det måhända i syftet att förunna mig några extra dagar av pestsmittande?
😀
*Spejar ivrigt efter nya offer*
Hälsa Wilbur och framför mitt djuupt kända tack, även till honom, funderar redan på hur jag, personligen, ska kunna återgälda honom tjänsten… *S*
(Vässar naglarna lite extra med filen)
(Och huggtänderna)
Skall framföras!
Tänkte väl, att du skulle uppskatta det!=))
Musiksamlingen kan till en del avhöras även hos Civilingenjörn, som nog inte ännu anar vad som väntar honom vid hemkomsten.
Vi är bakfulla och fullständigt ”gagaaah” på grund av doseringen:
Vin och lite musik piggar nästan alltid upp, eller hur??
MYS, fniss…
(Det blir nog spikkista för min del i alla fall, ShirleyBlå står utanför och tittar på…i själva verket sade Wilbur: ”Det är kroppsligt våld!”)
…Men vem behöver vänner…dumdidum.
Födelsedag.. Whoohaa! Grattis din gamla trollpacka!
Liten Karin.Jodå, jag uppskattade det något alldeles ohyggligt… 😀
Stackars Civing, måtte han överleva!
Eh…du vet väl att min sympati för baksmällor, är begränsad, så begränsad att den är rentav obefintlig?
Låt bli spikkistan, den är såå ödesdiger för hyn!
Wilbur hade rätt…
Åja, så lätt slipper du mig inte, letar i detta nu efter det j*vligaste jag kan tänkas ha i mina spellistor…
😀
Liten Karin.You, got mail…actually…you´ve got three… 😀
Ola.Tack tack…från liten till ”gammal trollpacka” dessutom! 😀
Liten Karin.Töm din mail, för fasen, så att min hämnd kan levereras! 😦
Har utförts!
Flera århundradens julhälsningar, Janssonrecept, bildäck, gäddor samt slippriga erbjudanden om kåtgörande anti-aknemedel har bortrensats, allt för DIN skull!
Nu inväntar ja med häpnad HÄMNDEN:
whooohooo!!!
Liten Karin.Janssonrecept kan du få av mig…
Förresten så funkade det ju inte ändå?!
*Besviken*
Aldrig får man hämnas som man vill…
😀
Hej Nina. Jag är stormförjust in Lee Childs böcker och har haft mycket nöje att läsa om Jack Reacher. Han är ju ungefär som Hulken fast han blir varken grön eller förbannad någon gång. Men jag menar att han alltid är på resande fot och hamnar alltid i trouble.
Jag önskar dig en god läsning.
Essbeck.Tack och välkommen hit. 🙂
Jo, jag tycker mig ha förstått det…dessutom har Halvar och jag ofta samma smak när det gäller böcker.
Kanske varken så konstigt eller svårt, eftrsom han tycks vara en av de få som till och med läser mer än vad jag gör. *S*
Åh – grattis i efterskott – här har det minsann sjungits och ätits tårta utan att en annan märkt nåt…
Jag har väl varit så inne i Hollywood-världen o ett vidrigt föräldramöte o annat – att jag inget märkt…
Här är en familjevers:
Dagens drottning på sin tron,
mottag min gratulation.
Ha den äran kära Nina!
Lena.Jättetack!
Inte så konstigt att du inte har märkt något.
Hollywoodvärlden och föräldramöten (som a l l t i d är
vidriga!) låter som en ödesdiger och tidskonsumerande kombination.
😉
Vilken härlig vers, tack tack, kära Lena.